Ett växande antal företag följer affärsmodeller som baseras på licensieringspolicyn för programvara baserad på öppen källkod. Cedric Thomas, CEO på OW2, förklarar hur denna utveckling förändrar den europeiska IT-sektorns landskap.
Noll kostnad betyder inte noll värde
Öppen källkod-programvaran må vara kostnadsfri, men noll kostnad betyder inte noll värde! En nyligen genomförd undersökning visade att 80—90 %¹ av en applikation vanligtvis består av återanvända komponenter, varav de flesta är öppen källkod. Även om det ekonomiska värdet som genereras av utvecklare av fri programvara genom återanvändning av kod, minskning av ansträngning och ekonomiska underhållskostnader inte redovisas, har de beräknats till mer än 300 miljarder euro² för den europeiska ekonomin. Dessutom skapar företag som gör affärer med fri programvara, såsom programvaruleverantörer, konsulter och systemintegratörer, en synlig europeisk marknad som uppskattas till cirka 20 miljarder euro³ och växer dubbelt så snabbt som andra informationsteknikmarknader.
Hur kan man tjäna pengar med öppen källkod?
”Hur kan företag tjäna pengar med fri programvara?” Detta är förmodligen den fråga som oftast ställs av dem som inte är bekanta med fri programvara. Ur det traditionella ekonomiska och merkantila perspektivet är frågan logiskt. I många sektorer stöds dock produkter och tjänster som erbjuds kostnadsfritt i allmänhet av en affärsmodell som inte alltid är uppenbar för konsumenten. Till exempel tjänar radiostationer pengar genom att sälja reklam trots att de inte tar betalt för sina program. På samma sätt kan fri programvara monetariseras genom att sälja relaterade tjänster och produkter. Företag som använder fri programvara väljer ofta att lägga ut tjänster som systemintegration, underhåll, användarsupport osv. och förvärva ytterligare produkter de inte vill utveckla själva, även om de har full tillgång till källkoden. Detta är helt enkelt god förvaltning.
200000 jobb
Fri programvara-branschen drivs av tjänster och, med ökande efterfrågan, representerar den cirka 200000 jobb i Europa. Fri programvara frodas i alla branscher och utvecklare av fri programvara finns överallt, även inom företag som inte identifierar sig med det. De flesta fri programvara-jobb är beroende av avancerad teknisk kompetens och kundengagemang, och är därför svåra att utlandsbasera och därmed mer benägna att förbli lokala. Fri programvara-jobb är högkvalificerade och bättre betalda, med större köpkraft än genomsnittet.
De flesta finns i små och medelstora företag (SME), och detta bidrar till en sundare ekonomi. Dessutom bidrar fri programvara direkt till ekonomisk tillväxt genom att hjälpa till att sänka utvecklingskostnaderna och tid till marknaden, samtidigt som den tillhandahåller effektivare lösningar.
Fri programvara har blivit ett medel för kollaborativ innovation. Aktuella innovationsvågor inom molnbaserad databehandling, big data, nätverksdefinierade tekniker, artificiell intelligens, djupinlärning, block chain och, i stor utsträckning, Internet of things, drivs alla av fri programvara. Innovationer som inte kontrolleras av ett enda företag, tack vare deras öppen källkod-status och kollaborativa förhållningssätt, ger snabbt betydande resultat både vad gäller teknisk uteffekt och marknadspenetration. Skälet är inte ideologiskt, det är organisatoriskt: Fri programvara hjälper till att kombinera flera tekniker och kunskap från oberoende leverantörer; det gör det komplicerade samarbetet friktionsfritt genom att öka förtroendet och minska samordningsomkostnaderna. Det minskar även juridiska och ekonomiska hinder. Modern innovation är komplex, kollaborativ, och har öppen källkod.
Lättillgänglig avancerad teknik
Tack vare fri programvara är avancerad teknik lättillgänglig för små och medelstora företag, vilket gör det möjligt för dem att konkurrera med stora företag genom att leverera konkurrenskraftigt prissatta affärslösningar med toppmodern teknik. Att skapa egna programvaruprodukter för att leverera jämförbara lösningar kan kosta upp till tio gånger mer och medföra betydande omkostnader i avtalsförhandlingar. Marknaden för egenutvecklad programvara är en produktutvecklingsverksamhet som domineras av kraftfulla monopolistiska leverantörer, medan marknaden för fri programvara är en lösningsintegrationsverksamhet som drivs av användarkrav, kundnärhet och kompetent arbetskraft. Fri programvara underlättar tillgång till avancerad teknik, den skyddar små och medelstora företag från rigida och dyra produktdrivna processer och gör det möjligt för dem att frodas i en friktionsfri, serviceinriktad process.
Skillnad mellan USA och Europa
Ur ett ekonomiskt perspektiv fortsätter fri programvara att möta betydande utmaningar i Europa. Precis som den vanliga programvarubranschen, domineras fri programvara av nordamerikanska programvaruleverantörer. I Nordamerika uppfattas fri programvara som en rationell branschstrategi: Globala IT-ledare kombinerar den med stora investeringar i produktutveckling och marknadsföring för att vinna marknadsandelar. Situationen i Europa är annorlunda eftersom IT-ledare är lösningsleverantörer snarare än produktförsäljare. De är starka inom rådgivning och systemintegration, men svagare inom marknadsföring. Som en följd av detta uppfattas fri programvara i Europa främst som en samarbetsprocess, en effektiv metod för att utveckla programvara, dela immateriella rättigheter och minska kostnader. Då kunder och beslutsfattare ser fri programvara som något som drivs av individualistiska frihetssökare och programmerare, är de fortfarande skeptiska till dess strategiska värde. De ser inte att det även finns ett pulserande affärsekosystem av fri programvara och att det är i deras eget intresse att stödja det.
Denna text av Cedric Thomas är tidigare publicerad av Free Software Foundation Europe.
Källor
1: Sonatype, DevSecOps Comunity Survey, 2018.
2: Estimating the Economic Contribution of Open Source Software to the European Economy, Carlo Daffara, the First OpenForum Academy Conference Proceedings, Shane Coughan Ed. 2012
3: Impact du logiciel libre/Open Source en France en 2017–2020, PAC-CXP, icke-offentliggjord undersökning, December 2017.
