Vad är effektmål?

Vad är effektmål? 

Varför investerar vi pengar i detta? Vad är det vi vill åstadkomma / vilken effekt vill vi uppnå och för vem?

Bra mål ger oss  riktning och magnitud, så att alla vet åt vilket håll skall och hur långt.

Om målen är tydliga blir det lättare att fatta beslut, men med vaga mål tillåter vi att personliga tolkningar och åsikter får fritt spelrum och det blir sällan speciellt bra.

I alla organisationer har olika personer och avdelningar väldigt olika förväntningar på vad ett projekt skall åstadkomma, väldigt ofta kan man inte tillgodose alla önskemål (det är inte heller meningen). Genom att ta fram effektmål blir det väldigt tydligt för alla parter, vad som är viktigt för organisationen. Det blir även enklare för individen att förstå och kanske köpa in på det även om dess egna önskemål inte tillgodoses.

Projektmål vs Effektmål

Vad är skillnaden mellan effektmål och projektmål.

Projektmålen handlar ofta i stort om att vid ett visst datum, till en viss budget så skall vi ha åstadkommit dessa saker.

Effektmålen beskriver endast vilken förändring vi vill se och när vi vill se att förändringen har hänt.

Varför är effektmålen viktigare än projektmålen?

Problemen med projektmålen är att vi ofta "tror" att bara vi levererar dessa funktioner så kommer vi även att uppnå effekten. Verkligheten visar dock att så fungerar det inte i praktiken. De initiala kraven och lösningsidéerna vi tar fram är faktiskt enbart gissningar om vad som skall leverera en effekt.

Effektmålen uppnås inte när ett projekt är slutfört utan när individerna / användarna av produkten som projektet levererat har förändrat sitt beteende. Ofta krävs en massa ändringar efter ett första projekt för att uppnå själva effekten. Vi lär oss nya saker och omvärlden hinner helt enkelt förändras medans vi arbetar med någonting.

Vi skall givetvis inte glömma bort projektmålen, men det är väldigt mycket effektivare att även under projektet fokusera på just effekterna. Det spelar ju egentligen ingen roll om ett projekt levereras i tid, med alla funktioner på plats och inom budget om inga effekter uppnås. Problemet är att vi ofta låser våra avtal kring just projektmålen, vilket leder till att leverantörer och beställare faktiskt inte kan fokusera på effekterna. Det finns helt enkelt ingen drivkraft för detta.

Lösningen på den utmaningen handlar om att driva Agila projekt, där man undviker att låsa omfång (krav) så att man faktiskt kan ta nya beslut under projektet när man lär sig nya saker.  

Att skapa effektmål?

För att kunna skapa bra effektmål bör vi först kartlägga behoven hos de som skall använda tjänsten. Här är det viktigt med kvalitativ research, detta kan tex göras med hjälp av intervjuer.

Vi måste dels förstå vad användarna har för motiv till att använda tjänsten och även kartlägga vilken nytta tjänsten kan eller bör skapa för dem. En farlig fälla är att börja fråga användare vad de vill ha, då får vi ofta svar i form av de lösningar användaren kan komma på men det beskriver kanske inte riktigt varför och deras motiv.

Ett klassisk exempel är Henry Fords citat

If I had asked people what they wanted, they would have said faster horses.

Vi måste alltså förstå motivet bakom snabbare hästar. Här uppstår givetvis nya frågor, för olika användare kommer att ha olika motiv. En individ kanske främst vill resa själv från punkt a till b, medans en annan vill transportera en massa saker mellan sitt lager och sina kunder.

Ett effektmål för person A är kanske just snabbare resor mellan a och b medans det för person B skulle kunna vara transportera fler saker på kortare tid till mina kunder.

Genom att våra effektmål inte innehåller färdiga lösningar öppnar vi upp för Innovativt tänkande. Det gör att vi ständigt kan testa nya idéer och koncept för att förbättra effekterna.

Att mäta och följa upp Effektmål

Effektmålen skall som sagt hjälpa oss med tydliga riktningar och vi kan ofta börja med att formulera meningar som tex:

"Vi skall skapa nöjdare kunder"

"Vi skall ha en dialog med alla sveriges elever"

"Vi skall minska antalet sjukskrivningar"

Effektmålen kan ibland behöva vara lite vaga, speciellt om de skall fungera för en stor organisation där många individer och grupper kanske skall kunna samsas under gemensamma mål. I dessa fall får man sedan kanske bryta ned organisationens mål så att vi får skapa mål för varje grupp så de förstår hur de bidrar till det övergripande målet.

För att spetsa till effektmål som snarare är visionära meningar som ovan sp kan vi komplettera med mer mätbara saker.

KPIér och OKR´s

Exempel på  att skapa mätbarhet är KPIér (Key Performance Indicators) eller OKRS (Objectives and Key Results).

Här kan man kika på vilket sätt som passar bäst till den verksamhet man jobbar med.

Personligen så tycker jag OKR´s är bättre för att motivera individer och grupper som vill komma framåt, medans KPIér är mer för tillfällen när vi har en digital och kanske mer direkt mätbar tjänst som en app eller liknande.

SMARTA mål

Vi förespråkar även att de KPIér man sätter skall vara S.M.A.R.T.A (Specifika, Mätbara, Accepterade, Relevanta, Tidssatta och Attraktiva) mål när man följer upp sina effektmål.

Här är några exempel på smarta mål:

"Vi skall ha öka försäljningen med 20% via Webben den 1/4 2021"

"Vi skall minska antalet samtal till kundtjänsten med 10% den 15/5 2021"

"Vi skall ha 10.000 medlemmar den 3/2 2021"

"Vi skall ha ökat kundnöjdheten med 10% innan 2021-12-31"

Mätpunkter är inte mål

Arbetar man digitalt kan vi lätt drunkna i data och detta är farligt eftersom data är väldigt lätt att feltolka.

Det vanligaste exemplet vi stötar på är att man pratar om antalet besökare eller sidvisningar på sin webbplats.

Åh vad kul, vi har fått 500 nya besökare!

Faktum är att besök i sig sällan har en direkt koppling till affären. Om dessa besök inte gjort det vi vill att de skall göra när de nätt webben är de faktisk helt värdelösa och har troligtvis bara kostat er en massa pengar i onödan.

Ett annat tecken på omognad är när organisationen skall ha en massa rapporter.

Grundregeln är att de siffror vi tittar på och skickar runt skall leda till att vi kan fatta nya beslut! Om vi inte kan det så tittar vi på fel siffror.

Mätpunkter kan dock vara väldigt bra hjälp när vi skall besvara frågor. Om vi tex ser att vi fått 500 nya besökare så kanske vi vill veta lite om vilka de är och kanske varför ingen av dem köpte något osv. Då kan mätpunkter och data hjälpa oss att förstå.

Vill du ha hjälp?

På Digitalist hjälper vi våra kunder med att ta fram Effektmål, mätplaner och mätpunkter innan vi startar med ett  projekt. Vi arbetar dessutom alltid med våra kunder långt efter det första projektet är genomfört så att vi verkligen kan hjälpa till att skapa de där härliga långsiktiga effekterna.

Kontakta oss gärna så berättar vi mer om hur vi jobbar.

No items found.
Vet du vad folk tycker om dig egentligen?

Vet du vad folk tycker om dig egentligen?

Det är tyvärr ganska vanligt om man inte gjort ett ordentligt jobb med användartester innan lansering.

Läs bloggpost

Lästips och länkar om Impact Mapping / Effektkartläggning

Här kommer några av mina favoritlänkar (videos, presentationer och böcker) som handlar om Impact Mapping eller Effektkartläggning som det även kallas.

Läs bloggpost

Var inte blyg, kontakta oss!

Vill du istället prata med en av våra kundansvariga direkt? Klicka här!